Den bortglömda klassen

En del vet inte om att den existerar och att det är ett fåtal eldsjälar som fortfarande kör draghund på just detta vis. I början av min introduktion i draghundssporten runt 2006–07 så var det just en av dessa klasser som jag föll för. Jag hade aldrig provat men fastnade för de hundar och ägare som kämpade sig fram på detta vis. Själv hade jag bara kört skidor med lina och hund men det fanns något lockande i det jag såg. Kanske var det att jag hade 3 hundar och de vart ganska svårt att få stopp på ekipaget med enbart skidor bakom trots att jag kände mig trygg med skidåkningen.

Klassen jag skriver om som passar utmärkt för de som har mellan 2–4 hundar och vill köra medeldistanstävlingar. En del av er kan redan gissa vad jag syftar på, andra står frågandes. Det jag skriver om är nordiskt och nej inte pulkastil där en skidåkare är kopplad till en glasfiberpulka som sedan är kopplad till hunden, och heller inte en förare med lina kopplad hunden. Dessa två ovannämnda ser vi hyfsat mycket av på tävlingar. Möjligtvis ser vi lite mindre tävlingar som erbjuder nordisk stil (lina lång) där man kör längre och får köra med två hundar med enbart lina emellan.
 
För er som inte är insatta i detta ska jag bifoga liter bilder och förklaringar nedan.
 
Nordisk stil kan man säga är ett samlingsbegrepp för skidåkarna med hund. Som jag nämnt ser man många tävlingar som anordnar nordisk stil med enbart lina mellan hund och förare samt klassen pulka. I detta ser man även klassen combiend.

Pulkastil 1 hund (kort alt combined) Foto: Anna-Carin Lönn
Pulkastil 1 hund (kort alt combined) Foto: Anna-Carin Lönn

Ovan ser vi förare som kör pulkaklass kort. Detta gör man på tävling med en hund och de ni ser är en pulka emellan som har vikter i sig. Denna klass kan även kombineras med ”lina kort” och då heter klassen combined. Det innebär att föraren kör först ett heat med pulka och kopplar sedan loss pulkan och har linan kopplad till hunden.
 
Det finns också en hel del tävlingar som erbjuder linkörning med bara förare på skidor och hund framför. De vi ser mest av är tävlingar med en hund och då klassas de som ”lina kort”.

Linkörning 1 hund (kort) Foto: Anna Persson
Linkörning 1 hund (kort) Foto: Anna Persson

Det finns ett fåtal tävlingar som anordnar lina lång. Vartannat år körs också lina lång med ”SM status” om detta inte ändrats de senaste.
 
Sist men inte minst så har vi den klass jag såg bilder på som nybörjare och lockades till. Klassen som jag anser har fallit i glömska, mellan stolarna, vad vet jag, kanske är det ett minskat intresse. Kan de kanske vara så för att en del inte ens vet att detta finns som alternativ för dem eller är alternativen för få och för långa?

Nordisk stil med en nordisk släde. Man kan köra 1-4 hundar. Foto: Martin Wagenius
Nordisk stil med en nordisk släde. Man kan köra 1-4 hundar. Foto: Martin Wagenius

Den nordiska släden skiljer sig från pulkan då de är en släde med en broms på, du har stora packmöjligheter och du kan också köra upp till 4 hundar på tävling. Idag och dem senaste åren så vitt jag vet så har vi två tävlingar där denna klass är med. Vildmarksracet i början av januari samt Beaver Trap Trail som går av stapeln i mars i Norråker. I övrigt så kan man tävla denna stil i Polardistans men då är den endast öppen för förare med renrasiga polarhundar. Jag vet att till 2022 har man öppnat upp så tävlingen också är en IFSS tävling vilket innebär att den öppnas även för andra raser men detta gäller enbart sträckan på 300 km. För dem som har renrasiga polarhundar erbjuds att köra nordisk på sträckan 170 km.  Beaver Trap Trail har sin sträcka för nordiska åkare på ca 130 km och Vildmarksracet erbjuder 120 km. Så av de två tävlingar (öppen för alla raser/blandraser) som erbjuds ligger distanserna med ganska stora glapp från sprintdistanserna.
 
Vad talar för att värna om de nordiska åkarna med nordisk släde?
 
Många av oss (inte alla) har börjat, som oftast vår tävlingskarriär med färre antal hundar och inom sprintdistanserna, en del stannar också där för de trivs och älskar sprint.

En del skaffar fler hundar men vissa väljer att fortsätta att ha sina 2-4 hundar. Vill man inte inte köra sprint på tävling smalnar utbudet direkt när det nalkas vintersäsong med färre antal hundar. Man kanske även tycker att glappet är för stort, från att köra 5-10 km till att starta ut på 120 km. För dem som vill köra nordisk släde saknas de tävlingar i första rum men också distanser på möjliga 4-6 mil som skulle vara rimligt för många. Jag talar dels av egen erfarenhet, dels från andra håll där många lyfter ögonen och ser ut som ösregn när man berättar om alternativen som finns med färre antal hundar och vilka distanser de ska hoppa på. Det bör vara ett möjligt alternativ att anordna ett mellanting, då många MD tävlingar har checkpoints under vägen som skulle kunna vara en målgång.
Jag är samtidigt fullt medveten om den stora ansträngningen som krävs för att anordna tävlingar men om vi är fler som hjälps åt och även påverkar vår egen klubb i frågan så tror jag att vi åtminstone skulle kunna få till en kortare klass med ”nordisk släde” och detta hade kanske även gett mersmak och vi hade sett fler deltagare på även 120, 130 km distanserna i framtiden.

Jag personlig jobbar för detta i min egen klubb och kanske får vi i framtiden en ”nordisk klass” i den tävlingen som min klubb anordnar. Desto mer människor som ser att folk tävlar i denna klass leder det som oftast till en större efterfråga. Vi öppnar delvis upp för de med färre antal hundar även under vintersäsongen inom MD distanserna. Bara för egen del som har sju aktiva i spannet vet jag att jag är skör om någon faller bort i skada och då kan nordiskt vara ett alternativ. Samt att vi kanske lockar nybörjare och de med färre antal hundar in i denna klassen.
 
Vi behöver också lyfta de få åkare som fortfarande kör denna stil och låta dem synas i sociala medier för att visa och lära andra nya. Det är nämligen otroligt viktigt i sporten med allsidigheten för att sporten inte ska smalna och i ett senare skede se mindre och mindre av skidåkarna inom sporten.
 
Fördelen med ”nordisk stil” med lite längre distanser än sprint är också att de inte alltid behöver krävas en erfaren duktig skidåkare. Kom ihåg gott folk, vi är alla nybörjare i början och vi alla har stått i starten på något nytt någon gång. I nordisk släde har man en stabil släde emellan förare och hund med broms. Man ser hos en del nybörjare att det gör det lättare för dem att både ha och känna kontroll. Dels för bromsen man kan nyttja och vikten i släden som många gånger sänker farten. Även erfarna nordiska åkare har uttryckt genom åren att de aldrig skulle ställa sig med lina bakom två hundar. Det gäller såklart inte alla men en detalj att tänka på. 
 
Tänk om vi hade kunnat fånga upp fler åkare med en distans likdanande meriteringen för Alaskan Malamute, fast som öppen tävling för alla raser/blandraser.
DP60 (2*30 km) är ett ypperligt kliv innan de längre distanserna på 120–130 km. De skulle jag vilja se på tävling öppen för alla. Detta kan i sin tur generera fler åkare till de tävlingar som anordnar klassen med nordisk släde på 120-130 km. Vi får också ha i åtanke att alla inte bor i de snörika förhållanden som vi i de norra delarna. Detta behöver inte betyda att hundarna inte kan tränas men det är helt klart svårare för en del att få till skidträningen och då är jag säker på att 120 km kan kännas både långt och för utmanande att en del lägger de på hyllan eller väljer släden istället om de är möjligt efter de antal hundar man har.

Foto: Frida Tenghede
Foto: Frida Tenghede

Men vad vet jag, jag kanske bara gissar men tror någonstans att mina gissningar är befogade. Hoppas vi ses i spåret på någon tävling i vinter.
 
Allt väl!
 
/Frida

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln